Reflektioner efter praxisseminarier

Efter praxisseminariet var det positiv känsla. Dels för att jag har blivit klar med första delen av VFUn och dels för att det var väldigt intressant att lyssna på hur någon annan har haft det. Det var bara en till elev på mitt praxisseminarie och hon hade varit på en mer stökig skola med sämre miljö, där det förekom våld och fanns andra svårigheter med undervisningen. Det fick mig att inse att min skola har det väldigt bra och att det finns elever med mer svårigheter än läsning och förståelse, som till exempel dåliga familjeförhållanden eller svårt att förstå undervisningen då man inte kan svenska bra.

Det fanns även gemenskaper mellan skolorna och det hur undervisningen var planerad och lärarnas insatser. Jag tyckte det var bra att få en inblick i en annan skola på detta sätt då jag inte kunnat få många idéer eller åsikter under min VFU. Efter allting tycker jag även positivt om bloggandet. Det har varit stressigt men i slutändan är det roligt att se tillbaka på det man har gjort och känslor/tankar som skapats. Ser fram emot att få komma tillbaka till min klass igen och utföra nya uppgifter och lektioner med dem.