Efter att ha läst mina
tidigare blogginlägg kommer jag att bära med mig min utveckling att bli mer
självständig lärare och ta större ansvar med eleverna. Våga säga till och få de
att lyssna. Den första veckan på min VFU var väldigt spänd då jag inte visste
hur jag skulle gå till väga med eleverna och vilken ställning jag har i
klassrummet. Min handledare visade dock hur man ska behandla eleverna. Jag har
lärt mig mycket på dessa 3 veckor och fått se in hur en lärares vardag ser ut. Att
under ett samtal med en grupp är det viktigt att låta alla säga sin åsikt och
kunna styra samtalet på rätt spår.
En annan sak jag kommer
bära med mig till nästa delkurs är att planering är ett viktigt redskap på hur
lyckad en lektion kan bli. Att planera en uppgift tar tid och det gäller att
kunna väcka elevernas intresse. Det är viktigt att vara förberedd.
Genom kommunikation med
eleverna kan man komma de närmare och veta mer om hur de är och se hur olik
varje elev är. Första veckan vågade eleverna knappt prata med mig, men genom
mycket kommunikation på rasten och lektionen har de vant sig vid mig och de
flesta eleverna var ledsna på min sista dag. De har även sagt att de ser fram
emot min andra delkurs då jag kommer tillbaks till dem. Jag har även insett hur
stor skillnad det gör varierande på hur nära man kommer till eleverna. Hur
viktigt det är att inte trampa över linjen som skiljer en lärare med en vanlig
vuxen kompis. Att kunna balensera dessa två viktiga aspekter kräver mer erfarenhet.
Det sista som jag
kommer bära med mig är idéer och tankar på hur man ska få eleverna att tänka
efter till exempel då de har läst en text. Kunna väcka deras inre tankar och
hur man ska få ett samtal att fortsätta då den tystnat.
Jag är väldigt nöjd med
min VFU och tycker den har varit väldigt lärorik. Väntar spänt på nästa
tillfälle att utföra nya uppgifter och få ha lektioner med eleverna igen.
Hej Elisabeth!
SvaraRaderaVisst är det en härlig känsla då man märker att man fått god kontakt med eleverna. Som du beskriver det väntar eleverna ju spänt på att du ska komma tillbaka. Att veta hur man som lärare ska vara är inte helt lätt. Det viktiga är nog att man tänker kring uppdraget man har. Jag är ju faktiskt där som den vuxne och som ska "driva" de här barnen mot mål som de ska klara och att man då funderar över hur varje barn behöver få skjuts framåt. Planering är A och O som du skriver. Att sedan inte slaviskt följa den är också ett konststycke. Planeringen ligger då ändå som en ryggrad bakom dig i det du tänkt ska hända vilket du själv kan känna dig trygg i. Till det hör att hålla många lektioner. Ta för dig, det är din VFU och det är i undervisningen du lär dig hur du ska agera som lärare.
Lycka till med VFU2!
Hälsningar
Lisbeth